30 år som föreningsaktiv kolonist

Catharina har varit aktiv i olika kolonisamanhang så länge som hon varit kolonist. För henne som har varit aktiv politiker i Stockholms stad har det alltid varit viktigt att vara med och påverka för att kunna åstadkomma saker.
- Jag blev inspirerad av Anna Lindhagen, som tog med sig idéer om koloniträdgårdar
till Sverige efter sina resor i utlandet. 1906 bildade hon och var ordförande för
Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm, säger Catharina.

Catharina stod inte i kö för sin lott, hon träffade en man som redan hade kolonilott och hon köpte in sig i hans hus. När han dog köpte hon hans del av hans familj. Nu har hon varit kolonist i dryga 30 år. Trots att hon har ont av artros i höfter och knän så är hon på sin kolonilott regelbundet och vattnar, gallrar och odlar.

- Jag har satsat på pallkragar på höjden och det gör att jag inte behöver börja mig ner lika ofta och det har gjort att jag kan fortsätta med odlingarna. Jag har satt morötter som blir spikraka. Det gick inte tidigare eftersom jorden här ofta är stenig, säger Catharina.

När Catharina träffade mannen som hade kolonilotten så var hon inte så intresserad av odling men det blev hon med tiden. Han odlade inte så mycket men hennes intresse har vuxit sig starkare allt eftersom hon lärt sig mer. I början var det mycket ogräsrensning.

- Jag lärde mig snabbt hur kirskål ser ut och att det gick att linda upp rötterna till nystan, så långa som de var. Nu är de borta. Efter det blev jag en spirande odlare. Som provade olika saker och lyssnade på de mer erfarna kolonisterna, säger Catharina.

Har du något tips till en ny kolonist?
- Lär känna dina grannar, jag har toppengrannar! Vi hjälps åt och håller koll på varandras lotter. Kolla även med grannarna om de vet vad som växer på din lott om det kommer igen år efter år så du kan behålla det, säger Catharina.

Catharina har persikoträd på spaljé. Tidigare hade hon ett hallonland men det tog hon bort. Hon har även jordgubbar, tre olika potatissorter som Amadine, Rocket och mandelpotatis. Hon har ett fikonträd också i kruka som hon ska beskära till hösten. I olika land odlar hon morötter, tomater, sallad, svartrot, gurka och squash. Hon har även provat spenat men den har inte blivit så bra i år. Den går i blom så snabbt. Hon har ett mullbärsträd, sparris, röda krusbär och ett päronträd. Hon har två äppelträd där ett av träden är ympat med två andra sorter som melonäpple och transparent Blanche. Hon har även mycket rosor och andra blommor och en buske som heter Summers snow som blommar i vitt.

När Catharina arbetade som lärare på Sköndalsinstitutet så fick hon ett bigarråträd av sina studenter på en sommaravslutning. De hade köpt en påse med körsbär och satt fast i trädet med sytråd. Catharina lät dem sitta kvar och när människor gick förbi trodde de att körsbären redan kommit på trädet. Nu har trädet vuxit sig stort och fåglarna äter mycket av bären.

- Jag kan ändå inte äta alla bär på en gång som jag låter fåglarna äta av dem. Jag ogillar nät för det kan leda till att fåglarna dör och det vill jag inte, säger Catharina.

Vad är ditt bästa odlingsråd?
- Använd pallkragar så du slipper vara nere på marken så mycket och se till att vattna med en vattenpistol, som riktar in sig på ett speciellt område. Då blir det inte för torrt för de som under andra växter och det hinner inte torka ut. Det är svårt att få liv i växter som redan torkat ut, säger Catharina.

Har du byggt ditt hus själv?
- Nej vårt gamla hus brann ner för 20 år sedan så vi fick ett nytt hus byggt av försäkringsbolaget. Jag målade om huset för 10 år sedan men nu börjar det bli dags att se över huset och måla om det, säger Catharina.

Finns det någon växt du aldrig skulle ha på din kolonilott?
- Jag skulle inte plantera ett barrträd igen. Min en jag hade blev väldigt stor men jag ville inte ta bort den eftersom det bodde ett par blåmesar i den men sina ungar. De återkom varje år. Till sist så föll ena halvan ihop så jag tog bort hela enen. Det är svårt med barrväxter här, säger Catharina.

På lotten har Catharina två komposter som hon rör runt i och vattnar. Allt hon rensar vill hon inte lägga i komposten eftersom det inte blir bra jord av det. Annars åker hon till Sätra och lämnar för bränning. Hon använder även Biokol som har fungerat väldigt bra. Det håller fuktigheten och ger bra näring när man blandat ner det i jorden.

- Jag vil inte äta något som jag inte vet vad det innehåller. När jag var i Irak så lärde jag mig att alltid skala gurkan eftersom giftet de sprutade på gurkorna stannar på skalet.

Varför är det viktigt med föreningsliv?
- Det är viktigt att organisera sig i föreningslivet för man får inflytande och blir inte utelämnad till andra. Det går att genomdriva olika saker som jag gjorde med arrendekontrakten. 25 år för koloniföreningen och 5 år för kolonisterna. Jag som var socialdemokrat i kommunfullmäktige fick till ett möte med Sten Nordin som var moderat finansborgarråd och det ledde till att han gick med på kontrakten. Vi två fick till och med ett pris av Koloniträdgårdsförbundet som årets koloniträdgårdsfrämjare!

Text och bild: Anna Ström