Välkommen till Tanto Södra koloniområde


Växter från fjärran länder på kolonilotten Med plantor och frön från fjärran länder har Charlotte och Freddie fått sin kolonilott att blomma i trettio år. De fick sin kolonilott efter 10 år i kö och de tog över efter sonens dagmamma. Den är som ett lapptäcke där grannarnas kolonilotter lappar över varandra. - Gubbarna på Sockerbolaget som hade kolonilotterna från början spelade kort om lottbitarna, det är därför som kolonilotterna ser ut så här i Tanto Södra koloniområde, berättar Freddie med glimten i ögat. Charlotte säger att de egentligen inte vet varför de går in i varandra som de gör men eftersom grannarna är så trevliga gör det inget. De har haft mycket roliga fester och umgåtts genom åren. Ett par av grannarna träffar de även utanför koloniområdet. - Freddie går på Friskis och svettis tillsammans med en av grannarna och vi träffas även i andra sammanhang, säger Charlotte. När det kommer till sysslorna på kolonilotten har de delat upp dem så att Freddie sköter om träden, bygger murar och snickrar medan Charlotte sköter om växterna. Freddie säger att han vill bo i lägenhet men att han trivs med livet på kolonilotten. - Jag är en asfaltsblomma men var tidigt i Tantos koloniområden och pallade äpplen och åkte kälke, säger Freddie. - Jag har alltid hållit på med växter men när jag träffade Freddie förstod jag att vi aldrig skulle flytta till ett hus med trädgård så livet som kolonist passar oss bra, säger Charlotte. Har ni byggt ert hus själva? - När vi tog över huset så var det gamla huset nerrivet och ersatt med en valstuga men sedan brann den delvis ner 1991 och då fick vi bygga nytt till stor del, som taket och fönstren samt altanen, säger Freddie. - Det tog lång tid och vi kunde inte bo i stugan på en hel sommar men vi kunde vara här och ägna oss åt trädgården, säger Charlotte. Vad är viktigast att tänka på som ny kolonist? - Att man inte sätter igång med för mycket på en gång för att man vill odla så många olika saker, säger Freddie. - Det är viktigt med planering för det är så lätt att man förköper sig. Att man är grundlig med det man gör och att man tänker på jorden och ser till att ha komposter, säger Charlotte. De har två komposter i pallkragar för att det är lättare få fram jorden ur dem och de tycker det är bättre att inte ta emot så mycket växter utan be om skott när man själv vill ha dem. De berättar också att de fått mycket råd om växter från andra om hur växter fungerar men att det oftast handlar om vilken typ av tomt man har om växter trivs eller inte. Vilken växt skulle ni inte ha på kolonilotten? - En växt som såg ut som en palm som vi fick från min moster i Sandviken, det är en trädgårdsflykting och sprider skott överallt. Vi fick ta bort den efter två år eftersom den spred sig till grannar och över hela tomten. Den kan få mansarmtjocka rötter som går ner mycket djupt, säger Freddie direkt med ett skratt. - Knölklockor tycker jag passar på åkrar och ängar men inte på en kolonilott eftersom de sprider sig så lätt och är omöjliga att få bort, säger Charlotte. På våren brukar det första som de gör vara att fixa i trädgårdslandet och se över vad som överlevt bland deras plantor. - Vi fick en vaniljplanta från sonen när han varit på Seychellerna och jag har haft den inne under vintern, den kom ut i juni. Det ska bli spännande att se om den överlever och börjar blomma! säger Charlotte. Text och bild:Anna Ström

Med plantor och frön från fjärran länder har Charlotte och Freddie fått sin kolonilott att blomma i trettio år. De fick sin kolonilott efter 10 år i kö och de tog över efter sonens dagmamma. Den är som ett lapptäcke där grannarnas kolonilotter lappar över varandra.
- Gubbarna på Sockerbolaget som hade kolonilotterna från början spelade kort om lottbitarna, det är därför som kolonilotterna ser ut så här i Tanto Södra koloniområde, berättar Freddie med glimten i ögat.

Charlotte säger att de egentligen inte vet varför de går in i varandra som de gör men eftersom grannarna är så trevliga gör det inget. De har haft mycket roliga fester och umgåtts genom åren. Ett par av grannarna träffar de även utanför koloniområdet.
- Freddie går på Friskis och svettis tillsammans med en av grannarna och vi träffas även i andra sammanhang, säger Charlotte.

När det kommer till sysslorna på kolonilotten har de delat upp dem så att Freddie sköter om träden, bygger murar och snickrar medan Charlotte sköter om växterna. Freddie säger att han vill bo i lägenhet men att han trivs med livet på kolonilotten.

- Jag är en asfaltsblomma men var tidigt i Tantos koloniområden och pallade äpplen och åkte kälke, säger Freddie.

- Jag har alltid hållit på med växter men när jag träffade Freddie förstod jag att vi aldrig skulle flytta till ett hus med trädgård så livet som kolonist passar oss bra, säger Charlotte.

- När vi tog över huset så var det gamla huset nerrivet och ersatt med en valstuga men sedan brann den delvis ner 1991 och då fick vi bygga nytt till stor del, som taket och fönstren samt altanen, säger Freddie.
- Det tog lång tid och vi kunde inte bo i stugan på en hel sommar men vi kunde vara här och ägna oss åt trädgården, säger Charlotte.

- Att man inte sätter igång med för mycket på en gång för att man vill odla så många olika saker, säger Freddie.
- Det är viktigt med planering för det är så lätt att man förköper sig. Att man är grundlig med det man gör och att man tänker på jorden och ser till att ha komposter, säger Charlotte.

De har två komposter i pallkragar för att det är lättare få fram jorden ur dem och de tycker det är bättre att inte ta emot så mycket växter utan be om skott när man själv vill ha dem. De berättar också att de fått mycket råd om växter från andra om hur växter fungerar men att det oftast handlar om vilken typ av tomt man har om växter trivs eller inte.

- En växt som såg ut som en palm som vi fick från min moster i Sandviken, det är en trädgårdsflykting och sprider skott överallt. Vi fick ta bort den efter två år eftersom den spred sig till grannar och över hela tomten. Den kan få mansarmtjocka rötter som går ner mycket djupt, säger Freddie direkt med ett skratt.
- Knölklockor tycker jag passar på åkrar och ängar men inte på en kolonilott eftersom de sprider sig så lätt och är omöjliga att få bort, säger Charlotte.

På våren brukar det första som de gör vara att fixa i trädgårdslandet och se över vad som överlevt bland deras plantor.

- Vi fick en vaniljplanta från sonen när han varit på Seychellerna och jag har haft den inne
under vintern, den kom ut i juni. Det ska bli spännande att se om den överlever och börjar blomma! säger Charlotte.

Växter från fjärran länder på kolonilotten