Kolonistliv under hela säsongen

Robert och hans fru Ulla har varit gifta i 40 år. De har även varit kolonister i 40 år. Det började med att Roberts pappa fick ta över en lott från en kollega som Robert och Ulla senare tog över år 2000. De och deras barn har alltid tillbringat somrarna på kolonilotten.
- Våra barn och barnbarn trivs här och vi flyttar hit så fort det blir varmt, säger Ulla.

Roberts pappa fick frågan av en kollega om han inte tänkte skaffa sig en sommarstuga?  Det kunde han inte tänka sig men en kolonilott. Då fick han frågan om han ville köpa kollegans svärfars lott i Tanto.
- På den här tiden behövde man inte stå i kö som nu utan man fick köpa direkt, berättar Robert
- Vi skrev kontrakt 1968 och kom hit 1969 och då var det som en djungel här, säger Ulla.

Alla kolonilotter hade olika staket så det första som blev gjort var att skaffa ett rött staket och gjuta stolpar. Senare kom en AMS grupp som gjorde nya röda staket i hela området. Det fanns heller ingen el utan alla hade gasol i sina stugor. När elen kom under 1970- talet var det viktigt att få en majoritet av kolonister i området som ville byta, berättar Robert. Senare kom det gatubelysning.
- Plötsligt såg vi våra trädgårdsland och det var inte kolsvart längre, säger Robert.

Vad har ni för tips till en ny kolonist?
- Att vara här så mycket som det går, säger Ulla med eftertryck.
- Det är konstigt att folk står i kö i 15 år och sedan knappt är här under säsongen, säger Robert.

De har en kolonilott med både grönsaker och blommor men de odlar inte från frö utan köper plantor och lökar.
- Vi har mycket Dahlior som tar tid att sköta. De ska grävas upp på hösten och sedan transporteras hem till källaren och förvaras där till nästa vår, säger Robert.
- Vi hade solrosor under fyra år som var flera meter höga men det är för mycket jobb med dem när de ska bort på hösten, säger Ulla.

Har ni byggt ert hus själva?
- När farsan tog över så var det en liten kåk som stod här men den var i så dåligt skick att vi rev den 1971 och byggde det hus som står här idag, säger Robert.
- 1973 byggdes verandan som vi sitter mycket på och senare bytte vi plasttaket på verandan till ett i trä för det blev för varmt med plasttak, berättar Ulla.

Robert har varit sjuk under några år men förra året blev han bättre och nu känner han att han orkar med att fixa på kolonilotten igen. Stenläggningen utanför deras stuga har han gjort själv. Ulla ser inte så bra men hon tar sig runt på kolonilotten och i kvarteret.
Du är flaggman Robert, vad innebär det?
- Att jag hissar flaggan på helgdagar, annars är det vimpeln som är uppe. På höstmötet till exempel byter vi till koloniflaggan som är grön med koloniföreningens gula symbol på, säger Robert.

Vilken växt vill ni inte ha på kolonilotten?
Kirskål säger de samstämmigt Men de är mycket förtjusta i sina Rhododendron i olika färger och Pelargoner som de har många av. De har fått lite växter av grannarna som Sköldpaddsört som är fin länge under sommaren.

Vad är det första ni gör på våren?
- Vi tar ut allt som vi lagt in i huset och gör en vårstädning, sen drar vi en suck av lättnad för nu börjar sommaren, säger Ulla glatt.
Text och bild: Anna Ström