Hem Intressekö Historik Karta Kontakt Kalender Program För medlemmar Länkar Reportage

Arvet var vägen till kolonistlivet

Annelie ärvde sin kolonilott av sin pappa 1984. Då var hon bara 14 år och inte så intresserad. Hennes fostermor, Margareta fick dra ett tungt lass och hjälpa till. Några år senare blev hon delägare tillsammans med Annelie.
- Jag sa till Annelie att jag kommer bli en sur kärring om jag ska gå och hjälpa till här hela tiden, så det blev en bra lösning, säger Margareta.

kinesisk buskpion

Annelie känner fortfarande att trädgårdsarbete inte är ett stort intresse men att hon gärna sköter sin kolonilott med sin fostermor och sin man, Micke. - Nu tycker jag om att pyssla och jag känner att det är roligt att vara här, säger Annelie.

Kolonilotten är väldigt välskött och innehåller många olika typer av växter. Annelies favorit är den kinesiska buskpionen som blommar för fullt. Annelies man Micke är trädgårdsmästare och kommer hem med mycket olika växter och det syns på kolonilotten. Men Margareta tycker att det kan räcka med nya växter.
- Jag vill nog att vi ska ta hand om det vi har just nu, säger hon.

 

Vad brukar ni odla?
- Vi odlar potatis, rödbetor, jordgubbar, vaxbönor, bondbönor och sallad om inte sniglarna äter upp den, säger Margareta med ett skratt.
- Vi har även minikiwi som växter på spalje, krusbär och äppelträd. Vinbär- både röda och svarta och plommon. Vi har även druvor men de smakar inte så mycket men är fina över pergolan, säger Annelie.

jordgubbar
Annelies pappa skaffade sin kolonilott redan 1960. Han träffade även Annelies mamma i kolonområdet. Hennes morföräldrar ägde kolonilotten tvärs över vägen från Annelies pappas kolonilott.
- Jag har varit på de flesta kolonilotter häromkring och lekt under min barndom, eftersom min pappa sålde gödsel till de andra kolonisterna under våren och hösten, säger Annelie.

Har ni gjort något med huset?
- 1986 fixade vi huset invändigt för det hade pappa aldrig gjort. Vi har bytt panelen och målat om det några gånger och lagt ett nytt plåttak. Huset är från 1920-talet så väggarna består av sockerlådor eftersom det var arbetare från sockerbolaget som hade kolonilotterna först, säger Annelie.


De har gjort om olika delar av kolonilotten men det har skett i perioder. Ett råd till nya kolonister är att ta det lugnt och se vad som växer först innan det är dags att förändra. I flera år lät de samma växter som Annelies pappa planterat vara kvar. Nu har de flyttat om och skapat en japansk del med damm och svart-vitt grus samt en pergola med vinrankor.

Finns det någon växt som ni aldrig skulle odla?

- Jag skulle aldrig plantera kirskål fast det finns de som planterar det också, säger Annelie med eftertryck.
- Jag skulle aldrig plantera växter med taggar, säger Margareta, det är för mycket besvär med dem.

En del av sina semestrar brukar de tillbringa på en annan plats än på kolonilotten eftersom de inte känner sig lediga när de är här. Det är mycket arbete med en kolonilott och det behöver man vara ledig ifrån ibland också, menar de båda.
- Vi har tur som är flera personer som har kolonilotten, då är det alltid någon på plats som kan ta hand om den, säger Margareta. - I femton år har jag sagt att jag ska ta en ledig dag och åka hit och sätta mig med en bok. Det har aldrig blivit så hittills. Det finns alltid något som ska klippas eller behöver vattnas, säger Annelie.

Text och bild: Anna Ström