Hem Intressekö Historik Karta Kontakt Kalender Program För medlemmar Länkar Reportage

Norden möts på kolonilott

När Carl och Iris fick sin första kolonilott 1964 så skulle Iris skriva på kontraktet för kolonilotten, för att Carl arbetade. Då fick hon inte skriva på kontaktet, för att hon var kvinna.
- Jag hade fast arbete och hade egen inkomst men Carl var tvungen att skriva på kontraktet för så var reglerna då, säger Iris.

Mycket har hänt sedan dess och nu har Carl och Iris snart varit kolonister i 50 år. I juni 2014 firar de 50-års jubileum. Därmed är de Tanto Södras kolonistpar som har varit i Tanto längst. Carl som är från Danmark har alltid varit intresserad av odling och eftersom han är uppvuxen på en gård så har han lärt sig mycket om växter och blommor. Iris har liknande bakgrund och är finlandsvenska.
- Vi har alltid saftat och syltat och odling har varit en del av våra liv, säger Carl.

De träffades på Föreningen nordens fest på hotell Malmen där alla från de nordiska länderna kunde träffas för att fira högtider. 1959 gifte de sig och fick senare två barn, en flicka och en pojke. De har bott i lägenhet och funderat på hus men hela tiden hållit fast vid kolonilotten.

- Carl ville inte flytta till hus. Han har hela tiden velat ha kvar kolonilotten och vi har fortsatt att bo i lägenhet, säger Iris.

Deras första kolonilott som de fick var en tomt utan hus. Till slut fick de ett hus på lotten men det var ett gammalt hus från en annan kolonilott och det kändes inte bra. Då var det skönt när de fick reda på att den lott de har i dag var ledig.

Har ni byggt ert hus själva?

- Huset som fanns här tidigare var ruttet på ena sidan och det var i behov att rivas. Det fick vi inte göra på en gång men tillslut fick vi köpa ett hus i sektioner av Borohus och HSB och då fick vi ett nytt hus. Vi ville ha flera fönster så det fick vi betala extra för, säger Carl.

Kolonilotten är i nivåer och kräver terassodling och på grund av att en vattenåder rinner ner på tomten så har Carl byggt murar och dragit fram rör som leder bort en del av vattnet. Det är en brant kolonilott som kräver en del planering.
- Vi hade en stor björk på lotten tidigare men den högg Stockholms stad ner under vintern och det gör att det blir mer vatten på vår kolonilott, säger Iris.

Vad odlar ni?

- Vi odlar potatis och jordärtskockor och vi har röd och gul lök och även purjolök. I år har vi rödbetor men inga morötter och palsternacka eftersom det kräver så mycket gallring och det orkar vi inte längre, säger Iris.
- Vi odlar även bönor och grönkål och spenat men i år har det regnat mycket och mördarsniglarna har varit fler än vanligt och ätit upp mycket av det vi odlat, säger Carl.

På kolonilotten finns det både äppel- och plommonträd men även ett fikonträd. Det finns röda, svarta och vita vinbärsbuskar och krusbär både röda och gula. Hallonbuskarna ger bär, både på sommaren och hösten och Iris har precis skördat hösthallonen.


- Salladen har vi numera i balkonglådor för att rädda den från mördarsniglarna, säger Carl.

Har ni några tips till en ny kolonist?

- Jag tror att man ska fundera varför man vill bli kolonist? Är det för att man vill ha en sommarstuga eller för att man vill odla och ser det viktiga i att vara kolonist? säger Iris.
- För mig är det viktigt att få vara ute och se ljuset. Mitt tidigare arbete innebar att jag arbetade inne och det känns så skönt att komma ut och arbeta .Jag här mycket för en kolonilott kräver mycket arbete, säger Carl.

På vintern går Carl hos en sjukgymnast och tränar efter ett träningsprogram men när våren kommer så säger han:
- Jag åker till Tanto och tränar.
- Jag tror att kolonilivet gör att man lever längre och Carl har precis firat sin 85-års dag, säger Iris.

Text och bild: Anna Ström