Hem Intressekö Historik Karta Kontakt Kalender Program För medlemmar Länkar Reportage

Kolonister med passion för rosor och potatis

När Torun och Carsten flyttade till Söder för 25 år sedan så ställde de sig i kö i två föreningar: Tanto södra och Tanto mindre. Sedan fick de titta på flera olika lotter tills de bestämde sig för den lott de har i dag. Det är sju år sedan och de har lärt sig mycket på vägen. De är nöjda med den lott de har.
-
Vi tycker att det är skönt för vi har ingen insyn på vår lott och det ger oss avskildhet som vi gillar, säger Torun.


De bor så pass nära att de kan se sin flaggstång från sin balkong och det är skönt tycker de båda. Det är en solig lott som kräver mycket vattning och omsorg och det gör det lättare när man har så nära som de har.
- Jag brukar sova över på lotten ibland när jag är ensam hemma. Då går jag hem från jobbet och äter och sedan går jag hit och vattnar och sover över och går direkt till jobbet på morgonen, säger Torun.

På den inglasade balkongen driver de upp växter som de senare på våren planterar ute. Det har tagit tid att få lotten som de vill. Personen som de tog över ifrån hade rosor och gräsmatta. Mycket kirskål växte det också.
- Vi har gjort om en del och planterat och skapat land och tagit hit pallkragar som vi odlar i. Rosorna och syrenerna behöll vi men allt annat har vi gjort om, säger Carsten.
- Det är ett heltidsjobb att vara kolonist och man behöver lägga ner många timmar i veckan på sin lott under säsongen.

Mycket potatis odlar de och det är Carsten som planterar och fixar med potatislanden. De senaste åren har de ätit egen potatis från midsommar till oktober. Även när det gäller tomater äter de egenodlade större delen av hösten. De odlar mycket bär och växter som går att äta.
- Vi vill kunna äta det som växter här på plats. Det är belöningen att komma hit och går runt och äta både hallon, krusbär och tomater, säger Torun.

Har du byggt ditt hus själv?
- Nej vi tog över det hus som står på vår lott. Damen som hade ägt huset hade rökt inomhus och det gjorde att det luktade mycket rök. Vi har målat om och satt in nya ventiler. Vi vill även riva upp golvet och lägga nytt. Utomhus har jag börjat måla om men jag är inte klar än, säger Carsten.

På lotten odlar de potatis, flera olika sorter som Amandine, Cherie, Maria och Juliette. De har även hallonbuskar, mangold, gurka, squash, flera olika sorters tomater och krusbär. De har tidigare prövat flera olika sorters kål som svartkål, grönkål, savoykål och kålrabbi men den blev uppäten så det slutade de med.

Har ni något odlingsråd?
- Sätt potatis och odla sådant som går att äta! Vi började med potatis och nu köper vi en mixlåda och får flera olika sorter. Man får pröva sig fram och satsa på det som funkar. Testa något nytt varje säsong och utvärdera det senare, säger Carsten.

På våren försår Torun inomhus och härdar det sedan på den inglasade balkongen innan hon sätter det på kolonilotten. Det brukar vara tomater och chili men i år provade de även att sätta gurka och den tog sig bra. Redan i februari gallrar de syrenerna. Rosorna täcker Torun över med säckväv och sedan gödslar de dem på våren. Rosorna var i dåligt skick när de tog över men nu har de tagit sig efter några år av omvårdnad.

Båda har varit med i festkommittén som alla nya medlemmar är sitt första eller andra år. De tycker båda att det är viktigt att engagera sig i föreningen och bidra. Just nu är Torun revisorsuppleant och Carsten gör affischerna till olika aktiviteter och fester i föreningen.

Vilken växt skulle ni aldrig ha på kolonilotten?
- Lupiner skulle jag aldrig ha, jag tycker verkligen inte om dem, säger Torun. Jag tog bort den som fanns här när vi tog över. Den skrider sig dessutom överallt.

Hur tänker ni ur miljöperspektiv?
- Vi eldar aldrig och kör material till återvinning i Högdalen där det blir biogas. Nu har vi ingen bil, så det är lite knepigare. Det vore fint om kommunen kunde samla upp växtavfall här vid koloniområderna och köra dit - det vore också betydligt mer miljövänligt. Vi köper ekologisk jord och gödsel och får det utkört till oss samtidigt som grannarna och det gör att det blir mer effektivt och miljövänligt. Vi samlar in regnvatten och använder det och vi har komposter. Tidigare hade vi en öppen kompost men nu har vi även en stängd, säger Carsten.

Text och bild: Anna Ström