Nybliven kolonist med behov av klorofyll

Det var självklart att Sussi skulle ta över kolonilotten som hon blev erbjuden, för det var kärlek vid första ögonkastet. Trots att hon har dålig erfarenhet av en tidigare koloniförening.
- Yes det här är min plats, här vill jag vara, tänkte jag när jag såg min kolonilott första gången, säger Sussi.

Sussi har alltid tyckt om att odla och alltid velat hjälpa vänner med deras trädgårdar. Det blev så stort intresse att hon hade en trädgårdsfirma ett tag tillsammans med en kollega. De anlade villa trädgårdar och det gjorde hon i några år. Sedan blev det dags att göra något annat.

Hon skaffade en odlingslott som var svår att jobba med. Det var inte gjort något med den på flera år och Sussi fick synpunkter från en gnällig styrelse. De la sig i vad hon planterade och när ett träd brakade ner över lotten sa Sussi upp den. Hon kände sig inte välkommen.

Nu är det annorlunda säger Sussi. Alla kommer och pratar och det känns som en vänlig förening. Det har gått ett år sedan Sussi fick sin kolonilott och hon berättar hur det kändes i början.
- Jag drabbades av panik för jag ville göra så mycket.

Har du något råd till en ny kolonist?
- Ja, tänk att odling tar tid och låt det gå ett till två år och se vad som växer på din lott. Det är oftast så att man vill fixa och rensa och planetera direkt för att visa sig värdig som kolonist, säger Sussi.

Sussis lott är bergig och det är svårt att veta hur tunt jordlagret är. Hon går runt med ett spett för att känna jorddjupet. Lotten är också solig och väldigt exponerad. Det gör inte något för Sussi som gillar när man hör grannar och andra som passerar.
- Vi brukar sova över och då känns det tryggt när jag hör olika ljud i natten.

Vad odlar du?
- Det fanns redan vita och röda vinbär och jag har köpt svartavinbär och planterat. Det finns även ett valnötsträd, ett äppelträd, ett bigarråträd, hallon, rabarber och krusbär.

När det gäller blommor så föredrar Sussi lite mer gammeldags varianter som kaprifol, smultronjasmin, pioner och magnolia. Hon kommer även planera grönsaker i pallkragar för att dottern, Liv 6 år ska få hjälpa till och se när det växer.
- Jag försöker vara pedagogisk med henne och låta henne slippa jobba eller vara med mig när jag jobbar på lotten hela tiden. När Liv är hos sin pappa så kan jag jobba längre pass, säger Sussi.

Kommer du att göra något med huset?
- Jag kommer måla om det för det blir slitet av väder och vind. Det blir senare i sommar, eftersom vi har ett fågelbo under taknocken och de har fågelungar nu.

Finns det någon växt som du inte vill ha på din kolonilott?

- Ja det växer en typ av gröna buskar på lotten som sprider sig och som är omöjliga att få bort. De blommar inte utan har bara gröna blad. Jag brukar beskriva dem som en skolgårdsbuske, som man planeterar för att det är billigt och grönt. Dem vill jag få bort, säger Sussi.

Text och bild: Anna Ström